Han lär eleverna källkritik genom fejkade sajter

I en värld där information sprids snabbare än vinden och ”fake news” har blivit ett modeord blir värdet av källkritik allt större. Det tog läraren Josef Sahlin fasta på och startade projektet ”Riktigt sant”, där han lät sina elever skapa fejkade sajter. Initiativet fick stor uppmärksamhet och tilldelades nyligen Det gyllene förstoringsglaset – ett pris från Metros Viralgranskaren som hyllar personer eller organisationer som arbetar med att främja källkritiskt tänkande hos barn och unga.

Hej Josef! För den oinvigde kan skapandet av fejkade sajter låta lite kontraproduktivt. Berätta – vad gick projektet ut på?
– Jag gav tre klasser i årskurs 6 i uppgift att bygga varsin sajt om Sveriges minsta kommun, landskap och stad där de hittade på all information. Ett av målen var att låta dem träna på att skriva olika sorters formella texter som elever vanligen inte brukar skapa från grunden. Men det huvudsakliga syftet var att de skulle försöka klättra bland sökresultaten och se hur lätt det är att presentera påhittat material och lura människor att det är fakta.

Spännande! Fick eleverna med sig några andra verktyg för att lära sig tänka källkritiskt?
– Absolut, arbetet med att skapa sidorna varvades med teori och övningar i källkritik. Vi använde oss av bland annat UR:s program om källkritik och material från Viralgranskaren, IIS, Statens medieråd och Skolverket. Bara under det senaste året har det skapats mycket mer och bättre material, vilket är väldigt roligt att se.

Vad har responsen från dina elever varit?
– Det är ju inte ofta man får ljuga i skolan, så många har tyckt att det är ett roligt och annorlunda skolprojekt. När vi jobbade med sökoptimering [justering av webbsidor så att de blir lättare för sökmotorer att hitta, reds. anm.] jublade de när de såg hur sidorna klättrade bland resultaten. De tyckte också att det var lite ovant att skriva mer formella texter, så till en början studerade vi andra liknande webbsidor. Att förfalska är ett noggrant arbete.

Har du fått någon negativ respons?
– Eftersom arbetet stack ut lite var jag beredd på det, speciellt från föräldrar, men än så länge har ingen haft annat än gott att säga om projektet. Själva arbetet med texterna var väl förankrat i kursplanen för svenskämnet och dessutom var ämnena vi skrev om ganska harmlösa. Ljug om kommuner, landskap och städer är kanske inte så mycket att uppröras över, dessutom framgår det tydligt på flera ställen att innehållet är fejk.

Hur kom det sig att du började intressera dig för källkritik?
– För drygt åtta år sedan började jag låta mina elever publicera sina skolarbeten på nätet. Under researchfasen märkte jag att de hittade fakta som inte stämde överens med andra källor om samma ämne, till exempel från en uppdaterad hemsida och från en några år gammal bok. När eleverna skulle publicera sina egna texter och bilder insåg de att andra kunde använda deras material som källa. Då blev det viktigt att allt stämde.

Varför tror du att det är viktigt att jobba med källkritik i skolan?
– Eftersom tillgången till information är så stor idag är det nödvändigt att kunna sortera och värdera den. Men det räcker inte att bara jämföra källor – vi måste också prata om faktaresistens och vilseledande användning av betrodda källor. Här har skolan en stor utmaning.

Vi jobbar ju med initiativet Nätprat och upplever att barn och unga ofta kan utbilda vuxna i frågor om nätet, snarare än tvärtom. Tror du detsamma gäller källkritik?
– Jag tror och hoppas att nästa generation i alla avseenden blir bättre än den tidigare – att skolbarn vidgar vyerna för hela sin familj är nog lika gammalt som begreppet skola. Men jag vågar inte påstå att barn är bättre på källkritik än vuxna idag. Många vuxna kanske är digitalt ovana men har istället mer kunskap och erfarenhet, vilket smäller högt när det gäller källkritik.

Har du något tips till föräldrar eller lärare som vill jobba med källkritik tillsammans med barn och elever?
– Som jag nämnde tidigare finns det massor av bra material hos till exempel UR, Viralgranskaren, IIS, Skolverket och Statens medieråd. De sistnämnda har även material som riktar sig till föräldrar. Sen kan det vara bra att börja med att studera något harmlöst för att undvika känsliga ämnen eller hetsiga diskussioner som flyttar fokus från själva källkritiken. Här kan man till exempel låta eleverna söka upp ”Sveriges minsta kommun” och fundera tillsammans över vad som kan verka rimligt och varför.

Om någon lärare vill genomföra ett liknande projekt som riktigtsant.se rekommenderar jag att tänka igenom arbetet noggrant – speciellt när det kommer till upphovsrätt, personuppgiftslagen, förtal och så vidare.

Avslutningsvis – hur ser framtiden ut?
– Inom ramen för min halvtidstjänst i skolbiblioteket hoppas jag kunna upprepa projektet med nästkommande klasser, i större eller mindre skala. Det låter kanske konstigt, men jag tycker vi behöver fler fejksajter i form av små, harmlösa studieexempel. Och eleverna lär sig enormt mycket av att skapa dem.

Här kan du läsa mer om ”Riktigt sant” och ta del av elevernas arbeten.