Tips för #nätprat med ungdomar i lägre tonåren

Nästan alla 13 till 16-åringar använder internet dagligen. Pojkar fortsätter att spela medan flickor flyttar över till sociala medier och mobilen. Tonåringar är ofta upptagna med att forma sina egna liv, det är inte säkert att de vill dela sina upplevelser med dig. Men fortsätt fråga och var inte rädd för att bli tjatig. Tonåringar behöver vuxnas stöd.

Innan

  • Läs på om hur tillvaron på nätet ser ut för ditt barn. Hur funkar till exempel Snapchat, Kik och Instagram? Det gör det lättare att förstå varför barnet är på vissa sidor, men även eventuella risker. Läs mer om vad ungdomar mellan 13 och 16 gör på nätet.
  • Välj en tid när ni inte är stressade.
  • Var tydlig med att det ditt barn berättar för dig i förtroende i samtalet inte kommer att innebära några negativa konsekvenser för barnet efter samtalet. Till exempel minskad skärmtid eller något annat ”straff”.

Under

  • Ha med telefonen, surfplattan eller datorn under samtalet så att barnet kan visa dig.
  • Vuxnas oro stämmer ofta inte överens med verkligheten eller barnens oro vad gäller deras liv på nätet. Berätta för ditt barn om din oro. Sannolikt kommer ni att överraskas av varandras syn på nätets fallgropar.
  • Diskutera och enas om gemensamma regler kring nätet. Prata till exempel om hur länge och hur sent man ska få spela, vilken slags information om sig själv som är okej att publicera och för vem.
  • Fråga hur saker fungerar. Låt barnet visa dig vilka Vloggers det följer, vilka sociala medier det använder mm. Ställ frågor – men snoka inte. Genom att ställa frågor som ”Tycker du att jag kan lägga ut den här bilden?” och ”Kan jag skriva så här?” lär du barnet att själv reflektera över sitt agerande på nätet och vad som händer där.
  • Enas om hur du som förälder bäst kan stötta och bli delaktig i barnets digitala vardag. Tydliggör att du kan behöva hjälp att ställa rätt frågor. Ditt barn kan antagligen mer om nätet vad du kan, men du har mer erfarenhet av konsekvenstänkande, etik och moral.
  • Förklara att samma lagar gäller på nätet som i verkligheten, till exempel mobbning eller förtal.
  • Berätta om riskerna, till exempel varför man ska vara försiktigt med att lämna ut personlig information på nätet. Ta upp att det kan finnas personer i barnets omgivning på nätet som inte är den hen utger sig för att vara.
  • Förklara för ditt barn att det som barnet lägger ut på nätet finns där för alltid. En bild kan spridas snabbt. Kompisar kan se och spara ner bilden och vips kan den ligga i fel händer.
  • Förklara varför du inte vill att barnet ska vara på sidor med olämpligt innehåll som våld, porr eller politisk extremism. Genom att få barnet att förstå varför du tycker som du tycker, i stället för att förbjuda, är det mer troligt att det gör som du säger.
  • Använd gärna frågekorten som stöd.

Efter

  • Försök att prata en liten stund om nätet med ditt barn varje dag, både om det som är positivt och negativt. Prata på samma sätt som du frågar vad som hänt i skolan, på träningen eller på gården.
  • Om barnet råkar ut för något på nätet, var inte fördömande. Lyssna och låt barnet visa vad som hänt. Anmäl alltid. På de flesta sidor finns en anmälningsfunktion längst ner under ”anmäl” eller ”abuse”. Om förövaren finns i barnets närhet, till exempel går i samma skola, informera skolan. Om du bedömer överträdelserna som olagliga – polisanmäl.
  • Försök att leva som du lär och var en bra förebild. Om du till exempel varnar barnen för att träffa folk de lärt känna på nätet kan det bli delade känslor om du ska dejta någon du lärt känna via nätet.
Kom ihåg!

Om barnet råkar ut för något på nätet som du tror kan vara olagligt – tveka inte att polisanmäla. På många sidor på internet finns även en anmälningsfunktion längst ner under ”anmäl” eller ”abuse”.


Redo för nätpratet?

Vi har tagit fram ett batteri med frågekort att använda i samtalet, som ett stöd för att komma igång. Frågorna kan ställas av både vuxna och barn, och ni väljer själva hur många kort ni behöver för just ert #nätprat.

Till nätpratskorten