Vad säger forskningen om nätmobbning?

Elza Dunkels är forskare och en av landets främsta experter inom området nätmobbning och unga och internet. Hon har nyligen kommit ut med boken ”Nätmobbning, näthat och nätkärlek – Kunskap och strategier för en bättre vardag på nätet”. Vi frågade henne vad forskningen säger om nätmobbning och vad man kan tänka på som förälder.

Vad handlar din bok om?
– Det är en lättillgänglig forskningsöversikt kring vad vi vet om bland annat näthat och nätmobbning med tips för skolor och föräldrar.

Varför skrev du den?
– För att det finns så mycket tyckande i de här frågorna och i många fall en snedvriden mediebild där barn i kombination med internet oftast framställs som problem. Det är viktigt att vi som har förmånen att studera detta ordentligt berättar vad vi kommer fram till. Det är vårt ansvar som forskare. Vi vet att nätet i grunden är något väldigt positivt för de allra flesta barn och unga.

Men visst förekommer det problem, som nätmobbning och kränkningar?
– Absolut. Och det måste vi ta på största allvar. Men för att komma tillrätta med nätmobbning är det viktigt att komma ihåg att den i grunden inte skiljer sig så mycket från traditionell mobbning. Nätmobbning uppstår inte ur tomma intet. Förövare och offer har nästan alltid redan en relation – oftast genom skolan. Det förekommer att helt okända människor kränker varandra, men bland barn är det väldigt ovanligt.

Är det vanligare att barn kränker varandra på nätet än att vuxna gör det?
– Min uppskattning är att det är ungefär lika vanligt. Men mobbning där en grupp återkommande utsätter en särskild person verkar vara vanligare bland barn och unga.

Så vad skiljer nätmobbning från traditionell mobbning?
– Nätmobbning går ofta snabbare och kan få potentiellt större spridning, även om det oftast är samma personer som tar del av mobbningen i skolan som också ser den på nätet. En annan skillnad är att mobbningen ofta blir synligare på nätet vilket kan göra den enklare att upptäcka.

Vad ska man göra för att stoppa nätmobbningen?
– Det krävs långsiktiga lösningar mot mobbning generellt. Skolan är bra på att släcka bränder men vi har inte kommit lika långt med förebyggande insatser. Forskning visar att det oftast är strukturer som ligger bakom mobbning – de som mobbas uppfattas vara utanför normen. Vi vet att skolor som arbetar aktivt normkritiskt har mindre problem än andra skolor.

Vad kan vi vuxna och föräldrar göra?
– Vi vuxna behöver föregå med gott exempel och prata mer med våra barn om livet online. Det finns ett väldigt tydligt glapp mellan barn som vuxit upp på nätet och vuxna som inte gjort det. Vi pratar förbi varandra. Barn vill gärna berätta, men vi vuxna måste bli bättre på att fråga och engagera oss, utan att döma. Barn möts ofta av oro när de till exempel vill starta ett eget YouTube-konto eller berättar om sina liv på nätet. En vanlig anledning till att barn inte berättar saker för sina föräldrar är att de vill skydda dem från oro. Många barn i våra studier tyckte att det var väldigt skönt att prata om de här frågorna med en vuxen som inte reagerade negativt.

Hur stor koll behöver man ha på vad ens barn gör på nätet?
– Det är väldigt individuellt, men det är bra att ha ganska stor koll, utan att det blir övervakning. Forskning visar att föräldrar som har goda kunskaper om nätet är bättre på att stötta sina barn. Det betyder inte att man ska börja spela Minecraft eller finnas på alla digitala plattformar där ens barn finns. Det gäller i stället att prata om nätet så att vi vuxna enklare kan förmedla våra kunskaper om livet och hur man behandlar andra.

Du har pratat med många föräldrar om de här frågorna, vilka är deras vanligaste frågor?
– De handlar ofta om tid, till exempel hur länge ens barn ska få spela eller surfa. Men jag tycker inte att det går att prata om tid på det sättet. Det beror så mycket på vad barnet gör, inte på antalet minuter eller timmar. Dessutom är det högst individuellt hur många timmar per dag barn kan få vara på nätet, alla är inte lika bara för att de är lika gamla. Andra vanliga frågor handlar om åldersgränser för sociala medier.

Hur mycket regler ska man sätta upp som förälder?
– De flesta forskare varnar för att sätta upp för mycket regler. Det ger inte resultat. Det är viktigare att stötta barnen i det beslutsfattande som de kommer att behöva lära sig ändå.

Foto: Mattias Pettersson, Print & Media, Umeå universitet